SALUT

Jag kapitulerar. Jag har insett vidden av min läsarkrets och har bestämt mig för att fortsätta detta abstrakta och meningslösa skrivande. Nånstans är det roande, ändå. Men klaga inte om jag blir enformig. Eller way-too-abstract. Det händer mig rätt ofta!

Kvällen har spenderats på flumpundarsöder i vår vackra hufvudstad. Efter att jag kollade in kusinernas nyrenoverade våning och fick lite ångest över att bo i uppsala istället för på älskade söder och efter att jag och Saga kollat på när pussycatdolls-wannabees shakade bootie i programmet som får en att häpna över vissa tjejers drömmar och mål samtidigt som vi käkade nudlar och jordgubbar drog vi oss till skinnarviksberget.
Därifrån har man förmodligen stockholms bästa utsikt och stämningen var hög. Stockholm i solnedgång är väldigt fint, blir jag ständigt påmind om...

Annars undrar jag lite hur eira har det i Brighton - England. Det känns konstigt att tänka sig att inte se henne på flera veckor. Men många hänger ju kvar i stan ett tag till. Som Ann with the pan och Jo with the flow. riktiga guldklimpar. Jasmine har sina fransmän ett tag till och måste vara en baddare på franska vid det här laget, ska snacka franska med henne i fortsättningen, coolers.

nej hörni gott folk, nu ska jag glittra. godnatt

visst är det jobbigt att sakna? Man kan liksom inte stänga ute det. Det bara sprider sig i hela kroppen, till varje liten nerv och ända ut i varje fingertopp - det kan nästan kännas som man druknar i saknad, efter vad man nu saknar.



dagens låt:  Jezebel - Iron & WIne